Början till plantering

Att plantera

Det första man ska tänka på då man planterar är att läsa på fröpåsen. Vad betyder det att ett frö ska förkultiveras?  En del fröer behöver mer tid än andra för att gro - så de blir färdiga innan frosten kommer på hösten. Man sätter alltså fröerna tidigare för att de ska hinna växa, blomma och gå i frö (kanske) innan frosten kommer. Ibland står det på påsen att du både kan förkultivera och så på växtplatsen. Då måste du bestämma dig hur du ska göra. 

En mindre risk  du tar när du förkultuverar är att du börjar för tidigt att så fröna inomhus. Då blir plantorna som kommer upp långa och gängliga och går lätt av ( kommer ni ihåg tomatplantorna förra året? Men om du väntar för länge kan du få vänta länge på att fröna gror till plantor. Det är en balansgång och bygger egentligen på att du försöker och misslyckas, försöker och misslyckas för att slutligen lära dig vad den trädgård du själv sår och planterar i har för mikroklimat. Med mikroklimat menas ett mindre områdes väder och mark. Marken kanske är fuktig i en sänka, solen kanske lyser starkast in i trädgården på morgonen där den också är torr och vinden kommer för det mesta från väster. Då växer plantor som tål fukt i sänkan, plantor som tål sol och torka i öster och du kanske planterar träd och buskar i väster för att dina plantor ska få en jämn lufttemperatur. 

Plantorna behöver jord som sitt skafferi, sitt apotek och törstsläckare. Generellt kan man säga att ju spädare växt, frö eller stickling, - desto försiktigare skall man vara med att gödsla.

Koncentrationen av näring anges som ledningstal och bör ligga runt 1 för de känsligaste växterna och upp till 3-4 för de näringsälskande. För mycket näring gör att rötterna skadas. Då kan de varken ta upp vatten eller näring och växten svälter. Växterna behöver mer näring under vår och sommar än under resten av året.

När man vattnar eller gödslar kan växten inte ta upp allt på en gång. Istället ska jorden fungera som ett skafferi där växten kan hämta mat och vätska efterhand. Vattnet lagras i de stora och små hålrum som finns i jorden- mindre i lerjord än i sandjord. Ju mindre hålrum desto hårdare håller jorden kvar vattnet. Vissa växter är duktiga på att tömma även de minsta hålrummen och klarar sig länge innan de vissnar, medan andra slokar snabbt. 

Näringen ligger delvis löst i vattnet och en hel del binds upp av jordpartiklarna. Om pH är för högt eller för lågt binds näringen mycket hårt, men i balansen däremellan fungerar jordpartiklarna som magneter som håller kvar näringen tills växten behöver den. Ler- och mullpartiklar är duktiga på att hålla näringen till hands på detta sätt.

pH anger om en jord är sur, neutral eller basisk. Ju lägre värde desto surare jord. De flesta växter trivs i ett pH mellan 5,5–6,5 men de finns de som har andra krav. Rhododendron, azalea m fl vill ha lägre, 4,5–5,5. Medan många köksväxter vill ha högre, 6,5–7,5.
Vid pH under 4,5 eller över 8, binds vissa näringsämnen så hårt att de är omöjliga för växterna att komma åt.
Jordens pH beror dels genom vilka material som ingår, dels av tillförd kalk.

Såjord

 Den jord du sår fröer i kallas såjord. Den är inte så näringsrik som planteringsjord och fröet slår lättare rot och bildar blad. Waldorfskolan håller på att komposterar höstlöv som ska bli såjord. Varför är höstlöv som blir jord bäst till näringsfattiga jordar, som såjord?

Du sätter ut små plantor som du vill ska blomma på näringsfattig jord. Då kommer plantan att skynda sig att växa och lägger inte ner så mycket tid på att bilda blad, eftersom det är att föröka sig som är viktigast. Blommorna blommar och går i frö. Om du vill förlänga blomningen så tar du bort frökapslarna. Då bildar växten nya blommor. 

Du sätter ut grönsaker med blad- som vitkål  på näringsrik jord, med mycket kväveinnehåll. Om du vill odla mycket vitkål, behöver du så klöver eller ärtväxter på platsen du vill ha vitkål, äret innan du planterar ut vitkålen. Klöver och ärtväxter tillsätter kväve till jorden (Jag återkommer till det senare) Kväve gör att bladen blir stora. Dete många inte heller tänker på är att itkål behöver kalium. Kalium finns t.ex. i stor mängd i gräs, så det är bra att lägga gräs mellan vitkålsplantorna. Du kan också gödsla med hästgödsel innan du planterar ut vitkålsplantorna. 

Du har bara vitkål på samma plats en gång (återkommer). Sedan bör du vänta mellan 6-8 år innan du sätter kålväxter där igen ( Berättar mer om vitkål senare). 

Planteringsjord

Planteringsjorden har en bra struktur och gått om bakterier. den har mer näring än såjord.