Se 2013 växtföljd

jordens bana runt solen ( på begäran)

Jorden cirkulerar runt solen. Nu har vi sett hur planeterna cirkulerar runt jorden - dvs. geocentriskt. Nu får vi byta fokus och tänka oss att vi är på solen och perspektivet blir heliocentriskt. (helios = sol på grekiska)

http://youtu.be/82p-DYgGFj

Rudolf Steiner, grundare av Waldorfskolornas pedagogik, gjorde planetsigill.

Saturnus

solen 

månen 

Mars

Merkurius

Jupiter

Venus

De sigillen kan du ibland lätt, ibland med större svårighet hitta som former i naturen. För att se hur de omvandlas tryck på sigillet som har färg när du gått in ipå länken här nedan. När bilden formförvandlats tryck på nästa planetsigill. Det är en f.d student på Waldorfhögskolan i Sacramento Kalifornen som gjort formförvandlingarna mellan planetsigillen. Han heter Bill Camp.


http://www.dateastar.net/planetaryseals.html

Angiospermier 3 och 5

ANGIOSPERMER =  Gömfröiga

Tvåkönade angiospermer

Fruktbladen är sammanväxta till en pistill och inuti pistillen finns fruktämne som gömmer fröämne(n). Blomman hos en gömfröig växt består av färgade kronblad, oftast gröna foderblad utanpå kronbladen. I mitten av blomman finns honorgan i form av en eller ibland flera pistiller. Pistillen består av fruktämne, stift och överst märke, där pollen fastnar. Från pollen förs sedan genom en pollenslang ett pollen ned genom stiftet till en obefruktad cell och befruktas inne i fruktämnet. Pollen bildas i ståndare. Ståndarna finns i stort antal och består av knapp och sträng. Gömfröiga växter kan indelas i huvudgrupperna Tvåhjärtbladiga och Enhjärtbladiga.

 

 

Bild på ståndare, pollen (det gula på kronbladen9 och pistillen. Räkna pistillerna- Hur många är de? Är de delbara med 3 eller 5? 

Inuti fruktämnet

rytmer och planeter

Om vi har ett geocentriskt perspektiv på planeterna kommer ett sällsamt mönster att framträda:

De inre planeterna är Merkurius

och                



                            Venus.

De ligger närmare solen än jorden.

                                                                 Mars

                                                                 Jupiter    

                                                     Saturnus

                                                      Uranus

 och

                                                           Neptunus

är yttre planeter.  De ligger utanför jordens kretslopp runt solen.


Mars gör en åttastjärna på 11 år. Jupiter gör en 11-uddsstjärna på 11 år och Saturn gör en 30 - uddsstjärna på 30 år.


Rytmer:
Merkurius rörelser sett från jorden c:a 1 år
http://youtu.be/9AxE4EL605Q

Venus rörelser sett från jorden 7 år

http://youtu.be/_aocKBYyjM0


 Mars  rörelser sedda från jorden  11 år

http://youtu.be/JE0mPP_capw

Jupiters rörelser sedda från jorden 22 år
http://youtu.be/OYADP0v8pqA


Samtliga synliga planeters röresle runt jorden:
http://youtu.be/EpSy0Lkm3zM

Se 2013 avsnitt en-hjärtbladiga och tvåhjärtbladiga.

Jag vill att ni skrollar ner bloggen eller trycker på 2013 och läser, förstår och redovisar enhjärtbladiga och tvåhjärtbladiga.
Jag vill också att ni redogör för studieteknik med periodhäften längst bak i periodhäftet.

STUDIETEKNIK

ATT SKRIVA PERIODHÄFTEN ELLER ANDRA FAKTATEXTER.

Innan vi kommer till de handfasta tipsen kommer några viktiga allmänna tips om studier: För att Du ska må bra och fungera, så att Du orkar med: Ät ordentligt. Drick vatten. Försök få dagsljus varje dag. Rör på Dig. Ta pauser i arbetet ( t ex genom att ta en promenad, spela musik, ligga i soffan, dricka en kopp te...) och sov länge på nätterna.

NÄR DU BÖRJAR: SAMMANHANG

Försök att få ett säkert grepp om hela periodens eller ämnets huvudtema, och skriv en inledning om det. Vem? Var? När? Sätt in texten/periodhäftet i dess sammanhang, och förklara. Börja inte mitt i ett sammanhang utan närma Dig det och beskriv det!

Exempel: perioden är litteraturhistoria, ämnet är upplysningstiden. Börja inte med en författare då, utan med en inledning om tiden och idéerna i tiden.

SKRIV SJÄLVSTÄNDIGT - TÄNK SJÄLV!

Läs igenom Dina anteckningar och kolla om Du förstår det Du ska skriva om. Gör Du inte det, måste Du tänka efter och försöka förstå, fråga någon eller slå upp! Eller fråga på morgonperioden nästa dag! Ta inte Dina anteckningar och foga ihop stolparna som står där till hela meningar, i den ordning läraren berättade. Det blir det ingen bra text av, precis som det inte blir en kaka av att Du radar upp ägg, socker, mjöl och så vidare i en rad på köksbänken. Det blir en kaka av att Du bearbetar ingredienserna, alltså bakar! Bearbeta Dina anteckningar!

BEARBETA ANTECKNINGARNA:
Ett sätt: STRUKTUR Fundera över vilka områden läraren behandlat och vad som var det väsentliga med vart och ett av dem. Hur kan Du förmedla det i text och bild, i periodhäftet? En skapande process! Du kan rita en "karta" över hur de hänger ihop, så Du vet vad det är Du vill beskriva. Förmodligen finns det huvudlinjer och lite mindre sidospår i ämnet. Om Du tänker efter hur de hänger ihop, kan Du koppla ihop dem på ett bra sätt i Ditt häfte!
Exempel: När man lär sig om upplysningstiden, på litteraturhistorieperioden, får man ofta höra om Newton. Men han var ju vetenskapsman? Hur hänger han ihop med upplysningstiden? När jag funderar på det, kan jag sedan foga in honom på ett bra ställe i texten, så han inte sitter lös!

MERA STRUKTUR: RUBRIKER, FETSTIL, KURSIV, BLANKRADER
För att få överblick och ordning i Dina egna tankar, försök att ordna in dem i områden, som Du skriver olika stycken om, och som får olika rubriker eller kommentarer i marginalen. Om Du inte gillar rubriker eller det inte passar i sammanhanget, använd Dig av en tom rad här och var, som markerar en ny tankelinje eller ett nytt ämne. Fråga Dig: Var kommer jag faktiskt in på något nytt? Markera det (genom en rubrik eller en blankrad, eller med kursiv text i texten, till exempel)! Ibland är frågor bra rubriker!
Exempel: I min inledning om upplysningstiden kanske jag använder en blankrad innan jag börjar skriva om tidningarna och deras betydelse för upplysningen, och en till blankrad innan jag berättar om uppslagsverken. Eller får de båda ämnena egna rubriker, fast mindre än huvudrubriken, som är Upplysningstiden.
Ett annat sätt att bearbeta anteckningarna: SLÅ UPP! Läs på andra ställen om ämnet. Sök på nätet. Det bästa är om Du får ämnet belyst från flera håll! Om Du bara läser ( t ex om Du gör ett specialarbete) måste Du nästan läsa på flera ställen. Tänk då på att t ex wikipedia är ett ställe där vem som helst kan skriva in saker. Det är inte säkert att det stämmer! En högskole- eller universitetssajt är förmodligen säkrare som källa, eller en specialhemsida.
Exempel: Jag vill skriva ett arbete om upplysningsfilosofen Locke. Jag lånar en lärobok i litteraturhistoria i skolbiblioteket och läser, jag slår upp Locke i Nationalencyklopedien och jag hittar (under ca 7-8 sajter av wikipediatyp!) en sajt på nätet som kommer från Stanforduniversitetet. Jag läser alla tre texterna, samt mina anteckningar från morgonperioden, funderar över vilka huvudpunkter jag vill ta upp om Locke, formulerar rubriker om dem, skriver texter och anger källor!


EN ARBETSPROCESS - VÄGEN ÄR MÅLET!
Det viktiga med periodhäftet är inte att det blir så tjockt, utan att Du arbetat och lärt Dig något, medan Du höll på med det. Ditt arbete, och att det fungerade bra, är viktigare än slutresultatet! Ett hett tips är att Du ger morgonperioden en stund varje kväll (eller på morgonen, på väg till skolan?), då Du, i en särskild fil i datorn eller i ett anteckningsblock, skriver ner eller ritar upp vilka huvudsaker Du kommer ihåg från morgonperioden, men utan att titta i anteckningarna. Om Du gör det, har Du själv ett aktivt grepp om perioden och är mer med på det som kommer. Skriv ner Dina förklaringar och insikter och foga in dem i periodhäftet sedan. Allra senast efter första veckan av en period, men helst åtminstone på onsdagen i första periodveckan, börjar Du skriva texter och/eller rita bilder till periodhäftet. Om Du väntar med allt till sista helgen får Du för mycket! Skriver Du i datorn är det ju lätt att foga till eller ändra saker - men att skriva allt från början sista helgen är för mycket.

ATT ANVÄNDA SIG AV KÄLLOR
Det är jättebra att slå upp saker och läsa i böcker och på nätet om ämnet. Vill Du använda ett stycke text som någon annan skrivit, måste Du skriva citationstecken runt hela stycket, skriva av ordagrant och skriva direkt efter citatet vem som skrivit det. Har Du läst på eller kollat faktauppgifter, måste Du skriva det i slutet av Ditt arbete. Det kallas att ange källor. Det är inte OK att skriva av andras texter eller ändra bara lite! Ett arbete som består av "lånade" texter är inte godkänt - det får Du börja om med. 

Exempel: Du har slagit upp och läst på extra om Locke. I Ditt arbete skriver Du Källor: www. plato.stanford.edu/entries/locke, anteckningar från lektionen, Nationalencyklopedien,Litteraturorientering, lärobok i svenska B för gymnasieskolan, Natur och Kulturs förlag

Två-hjärtbladiga exempel flockblomstriga

 I botanik ser man först på de anlag som finns i fröet. Hos de tvåhjärtbladiga finns anlag för rötter och två blad. 

Hos de enhjärtbladiga bildas först en rot ur stamanlagen och den bildade roten bygger vidare och bildar birötter.

 

tvåhjärtbladig

De första rötterna som kommer fram ur tvåhjärtbladiga är oftast en pålrot (typ maskrosrot) 

De första bladen som kommer upp ur jorden från fröet är antingen ett eller två blad. 

Är de två blad kallas det tvåhjärtbladiga eller dikotyledoner. Femtalighet och  fjädernerviga blad är ett typisktdrag för växter av typen dikotyledoner.

  

En växt med silverfärgade bladnerver.

Alla träd och buskar är tvåhjärtbladiga. De blommor som har foderblad som gömmer blomman innan den slår ut, har en stadig stjälk och gröna blad med grenande bladnerver är oftast tvåhjärtbladiga. 

  Plantan  är förankrad i jorden med roten, men reser sig ur gravitationen upp ur jorden. Bladen är olika på olika växter, men man brukar kunna se var växten trivs. Om bladen är runda, mjuka  och lite svällda och stjälken tjock och vattnig trivs växten troligen i närheten av vatten. 

Om bladen är flikiga,  brukar bladen sitta mitt på plantan. Då blomman skapar en blomma brukar den börja med att omforma bladen så de blir mindre och mindre innan själva blomman visar sig.     

så, plantera, omskola

Planteringsjord 

 Vad är det? 

Jordens struktur avgör förmågan att hålla fukt, vilket förstås är avgörande för att växterna ska må bra. Det viktiga är att jorden har en bra struktur som håller fukt och syre till rötterna. En stabil långsiktig näringstillgång är bättre än en kraftigt gödslad jord där överskottsnäring läcker ut i naturen. Planteringsjord torkar lätt ut om den innehåller en stor andel hög- humifierad torv. Det är sådan torv som brutits ner till fina mörka smulor som snabbt faller ihop till en platt och stum massa. Det viktiga är att jorden har en bra struktur som håller fukt och kan ge syre till rötterna. En stabil långsiktig näringstillgång är bättre än en kraftigt gödslad jord där överskottsnäring läcker ut i naturen. Planteringsjorden är mer näringsrik än såjord. 

Kaktusjord kan också användas till såjord. 

Ett-åriga och fler- åriga växter. 

Annueller är växter som växer upp från ett frö, växer och får gröna blad, blommar och utvecklar frön under en växtsäsong (växtsäsong = den tid växten har att växa på; oftast från våren till senhösten). De kallas också ett-åriga eller sommarblommor. De övervintrar inte för de är inte anpassade till vårt klimat utan växer naturligt i andra klimatzoner. 

http://www.google.com/search?q=annueller&client=safari&rls=en&tbm=isch&imgil=S0779ya1IXq2dM%253A%253Bhttp%253A%252F%252Ft3.gstatic.com%252Fimages%253Fq%253Dtbn%253AANd9GcTtWAE54oUPCwjgRyPHQRZVKnrjnN1IhGqp1P0rGU1rmC8OKkib%253B1600%253B1195%253BMb_JiM0gb8Rb0M%253Bhttp%25253A%25252F%25252Fhortonomjohanna.blogspot.com%25252F2010%25252F09%25252Ffargstarka-annueller.html&source=iu&usg=__8ePs1dqbzsnX7h8gtTfrb_KiF8I%3D&sa=X&ei=kVQzU5G7HOmI4ATWj4CIBw&ved=0CEAQ9QEwAw

Fleråriga växter kallas perenner. De återkommer år efter år- vissnar ner på hösten och vilar under vintern och börjar växa igen på våren. För att få perenner att trivas måste du läsa på om de vilda sorterna och var de trivs. Det är också viktigt att veta hur stor växten blir, så att du vet var du ska så fröna, så de inte skymmer andra växter. När perennerna vuxit till sig kan du dela dem genom att klyva plantan i två eller flera delar. Såavståndet står på baksidan av fröpåsen och vanligen är det större än ett-åriga växter. De perenna växterna har vanligen en relativt snabb groningstid på 4-5v.

http://www.odla.nu/artiklar/ute/perenner/komponera-perenner-planering

 

Hur sår jag då? 

Då jag sår frön är det viktigt att jag ger fröna de bästa förutsättningarna. Läs på fröpåsen hur just den sorten frön sås. 

http://gardenofingela.blogspot.se/2009/05/lordagskvall-i-aspas.html

Du måste så i rätt tid - så att du hinner plantera ut fröerna och de hinner blomma alternativt ge frukter, Läs på fröpåsen om fröna är förbehandlade. Fröer är beroende av ljus, men också mörker - utan mörkerprocesser kan de inte bygga upp sig och växa. Du behöver kanske också veta vid vilken temperatur de gror. Lavendel t.ex. behöver en köldperiod, så de gror inte om du inte haft dem i kylskåp 4-5 dagar innan du sätter ut dem i ljuset. Du ska inte så för tätt. utan kanske två frön/kruka. Om ett frö inte gror så växer det andra och om båda gror så tar du bort det som svagast ur krukan, när fröna blivit cirka 1-2 cm höga.

 

https://charlottehitochdit.wordpress.com/tag/pluggbox/

Det är viktigt att du har bra såjord, som är väldränerad. Det är också iktigt att fröerna får fukt, men inte blir för fuktiga - då möglar jorden. De ska inte heller torka ut. Plastkrukor med en plastfilm med hål i brukar duga bra. Man kan också så i mjölkförpackningar, plastförpackningar osv. 

Gör rent krukan först så att den gamla jorden inte har smittor med sig och förstör sin såjord. 

Vattna igenom såjorden innan du planterar fröet. 

Om det är ett litet frö behöver den inte täckas med mycket jord utan du strör lite jord över den. 

Om det är ett större frö täck det med ett tunnare lager jord (dock inte lika tunt som de små fröna).

Du kan ställa krukorna på en bricka eller något med hög kant och vattna underifrån. Fröna sla stå i rumstemperatur, men du måste kontrollera att jorden är fuktig, men inte genomdränkt. 

Vi tar jord från den hitkörda jordhögen. Den jorden är för kompakt och behöver luft. Vi lägger i sand i jorden och blandar om ordentligt. 

Omskolning

Växterna kommer upp antingen med 1 blad (monokotyledona) eller med två blad (dikotyledona). Då de första bladen är utvecklade är det dags att skola om plantorna om de är i en för liten kruka. Är de inte det kan du vänta tills de växt till sig. 

Var försiktig med växterna när du planterar om dem, för du vill inte skada rotsystemet. Plantorna planteras något djupare än de vuxit innan. 

Får plantorna inte tillräckligt med luft i rötterna dör de. När plantorna omskolats är det viktigt att de får rätt temperatur och rätt ljus (De bruksr vilja ha 18 − 20°C). Du kan använda en pinne, men än bättre är det med en omskolningsverktyg. (Det kan du tälja i slöjden.) 

Dibber i ek. http://www.impecta.se/sv/artiklar/dibber-i-ek.html 

Du behöver skydda de växter du ska plantera ut. Du ställer dem i sina krukor, skyddat,  under dagen och tar in dem på kvällen i ungefär en vecka.

 

Så på friland

Du gräver om jorden du ska så fröna på. Du behöver troligen kompostjord. Om jorden är hård kan du blanda in sand. Här i Uppsala är jorden lerjord. Det gör att det är enklare att bygga upp en bra jord ovanför leran. Det kallas växtbädd. Du kan också odla i odlingslådor - 

sådana som finns vid fritids. 

http://www.bygghemma.se/utomhus/odlingsbank-hasselfors-garden-svart/p-375609

Bestäm dig för om du vill ha rader elelr rutor. Vare sig du odlar i rutor eller i rader så låt inte bredden bli längre än 120 cm, för då får du svårt att rensa och gallra utan att  sträcka dig för 

långt eller gå i odlingarna. ( 60 cm från varje sida s.a.s är lagom).

 http://www.tradgard.org/medlem/sommarmote/2010.html

Så inte för tidigt, Läs på fröpåsen eftersom en del växter gror snabbt och andra behöver varmare jord och kan sås senare. Läs på fröpåsen vilket avständ mellan plantorna som gäller. Glöm inte att titta till plantorna på frilandet och känn efter om de är för torra eller om de står för tätt- då måste du gallra ur en del växter ur landet. 

Ta för vana att genomvattna rotklumpen vid omplantering. Annars har rotklumpen svårt att få kontakt med den nya jorden, som i sin tur kan leda till att den inte tar åt sig vatten ordentligt. Du genomvattnar enklast genom att stoppa hela krukan i en vattenfylld hink och låta rotklumpen suga åt sig vatten tills det slutat bubbla.

Vid kallt och regnigt väder se till att ingen växt står i vatten och att dräneringshålen fungerar. Regnar det mycket kan det vara bra att försöka lyfta undan växterna från de mest utsatta platserna.

När ska jag plantera ut växterna?

http://vexthuset.blogspot.se/2010/12/omskolning-av-paprika.html

Utgå från att plantera ut plantorna i början av juni, efter det som kallas järnätter. Järnätter är de sista frostnätterna i juni. Följande tabell visar hur lång tid det normalt tar från sådd till dess att plantan är färdig att sättas ut på friland. Anpassa såtiden därefter.

Tid från sådd till utplantering

Plantera	Tid till utplantering
selleri, petunia, flitiga lisa	10 – 12 veckor
paprika, purjo, äggplanta, lobelia, flitiga lisa, kryddörter	8 – 10 veckor
tomat, tagetes	6 –   8 veckor
kål av olika slag, majs	4 –  6 veckor
gurka, squash, melon, sallad	3 –  4 veckor

Att skriva en laborationsrapport

Skriven av Oskar Henriksson

Inom all naturvetenskap, inte minst kemin, är vetenskapliga undersökningar, laborationer, en viktig del. Ofta räcker det dock inte bara med att utföra undersökningarna – man måste också kunna redovisaundersökningen på ett vettigt sätt.

Det vanligaste är att man gör detta genom att skriva en rapport, en laborationsrapport. En sådan kan ofta se väldigt olika ut beroende på sammanhanget. Här ger vi dock ett förslag på hur en rapport kan vara utformad.

Du hittar ett exempel på en mycket enkel rapport skriven efter dessa anvisningar här.

1. Syfte och frågeställning

Varför gjorde du din undersökning? Vad var det du ville ta reda på eller undersöka? Se redan innan du genomför undersökningen till att ha en tydlig frågeställning.

2. Teori (kan ibland utelämnas)

Vad säger teorin? Vad borde resultatet bli? Vilken bakgrundsfakta finns att berätta? Gör läsaren lite insatt i ämnet. Redan kända reaktionsformler kan pressenteras här liksom de formler som legat till grund för eventuella beräkningar i undersökningen.

3. Hypotes (kan skrivas ihop med teori)

Här beskriver du vad du trodde att du skulle få för svar på din fråga och varför du trodde så.

4. Metod

Hur gick undersökningen till? Beskriv den så pass utförligt att någon annan skulle kunna utföra den med samma resultat. Tänk på att också ha med det material du använde! Om det ingick beräkningar i undersökningen bör du ha med de formler du använde här.

Observera dock att du inte ska skriva vad undersökningen visade här – bara hur den gick till. Det är också viktigt att du skriver hur du gjorde – inte hur det var meningen att du skulle göra.

5. Resultat

Här berättar du kort och koncist vad undersökningen visade och vilka observationer/mätningar/uträkningar du gjorde. Detta kan du göra med både text, bilder, diagram och tabeller. Detta ska vara en helt opersonlig redovisning där du inte får dra några slutsatser eller kommentera resultatet – spara det i stället till nästa rubrik.

6. Slutsats

Vad kan du dra för slutsatser av resultatet? Vad har du kommit fram till med undersökningen? Här kan du svara på din frågeställning och kommentera din hypotes – stärker undersökningen den eller motbevisar den den?

7. Diskussion (skrivs oftast ihop med Slutsats)

Hur pass trovärdigt är undersökningens resultat? Vilka felkällor finns det, som kan ha påverkat ditt resultat? Hur noggrann var du? Finns det något du skulle vilja ändra om du fick göra om din undersökning? Här finns det utrymme för att vara självkritisk!