kvävefixering

Atmosfären innehåller 78 % kväve och 16% syre. 

En del av atmosfärens luft finner sin väg ner i jorden i gångar som maskar och andra jordkryp gjort eller  som då jorden torkat och det blir sprickor. 

Det här är en växtrot med bakterierna i de mörkare blåsorna. 

Den luften kan en del växter använda för att kvävefixera. Kvävefixeringen sker i rötterna och är en symbios (betyder  samspel) mellan luften, växtens rötter och växtens blad. 

Växten saknar kväve i jorden. Bakterierna tar upp kvävet ur luften i jorden och omvandlar den till en form som växterna kan använda. Växterna kan inte omvandla luftkväve utan den görs om till användbara föreningar av bakterierna. Bakterierna i sin tur är beroende av växten och får kolhydrater som växten skickar ner med växtsaft till rötterna.  det blir ett ömsesidigt utbyte av sådant som de behöver. 

Nr vääxten skördas stannar roten kvar i marken och jorden har fått ett överskott av kväveföreningar, som andra växter kan använda nästa år.