Honungsbin
Det sociala honungsbiet bildar samhällen. Ett bi bisamhälle består av en drottningen 200 till 300 drönare (hannar) och på sommaren upp till 90 000 arbetsbin, som är sterila honor. Arbetsbina är organiserade så det finns några bin som står och övervakar ingången till bisamhället, så andra bin, än de idet egna samhället kommer in. Om ett bi hittar en blomsteräng åker den till bikupan och dansar. Dansen visar var blomsterängen finns. På så satt samarbetar arbetsbina och samlar ihop honung.
Man började troligen hålla bin som "husdjur" för 6 000 år sedan. De ger honung (kolhydrater) genom att suga upp nektar och samlar den i honungsmagen. Pollen, som innehåller proteiner fäster biet på det bakersta benparet. Där finns en fördjupning i benet omgiven av hår- den kallas för pollensäck. Pollen är binas proteinkälla. Biet bär också med sig vatten och harts från björkpollen. Då biet är fullastad ser den till att balansera lasten så den är jämt fördelad och flyger sedan raka vägen till bikupan. Bin har välutvecklade orienteringsförmåga och hittar till kupan även om man förflyttar dem eller stänger in dem i mörker under en tid.
Då biet kommer till bikupan, vilar den en stund och går sedan till speciella celler i vaxkakor, där den spyr upp honungen i vaxceller. En del honung förses med lite myrsyra och försluts i vaxceller. Speciellt utvalda bin passar honungen och ser till att den har en bestämd temperatur och luftfuktighet.
arbetsbi
drönare
drottning
Arbetsbina har en bestämd uppgift beroende på vilken ålder den har. Mellan 0- 5 dagar får den städa kupan. Mellan 6-11 dagar matar biet larver och drottningen. Då kallas de ambin. Då utsöndrar de en degig massa som består av pollen och honung. De fördelar maten olika och de ägg som blir drottningar för mycket näringsrik föda. Det tar också bara 14 dagar för en drottning att bli färdigutvecklad. Ett arbetsbi blir färdigt bi först efter 21 dagar och har fått mindre näring i födan. Alla arbetsbin är honor. Mellan 12 - 18 dagar lastar biet av andra bin pollen och förbereder det för honungsproduktion.De ventilerar kupan och ger den rätt temperatur genom att fläkta med vingarna. Då den är 19- 21 dagar vaktar den bikupans " dörr" och ser till att inga främmande bin kan ta sig in. de känner av inkräktare på lukten. De och testar vingarna samt präntar in hur platsen runt bikupan ser ut. Mellan 22- 45 dagar samlar bet in föda.
Hanarna kallas drönare. De finns i bikupan och driver på arbetsbina att arbeta. De väntar också på att en nykläckt drottning ska kläckas så de kan svärma med den gamla drottningen. Det betyder att 15 - 25 drönar flyger med den nya drottningen högt upp i luften och befruktar henne. Med sig har den nya drottningen också de arbetsbin som valt att följa henne.
Då det blir höst börjar bina äta honung och bildar så mycket fett de kan i kroppen, så att de ska överleva vintern.
Drottningen blir fem till sju år gammal och lägger som mest 3000 ägg/dag under de varmare årstiderna. De befruktade äggen blir arbetsbin, men de obefruktade blir drönare.
Vaxkakorna görs av unga bina som söndrar ut vaxet ur speciella körtlar på bakkroppen. Vaxkakorna byggs sfäriskt om bina får möjlighet att välja själva. Vaxkakor används till ljus, salvor och tvål.
Drottningen lägger ägg hela tiden och arbetsbin finns i hennes närhet och förseglar de vaxceller som drottningen lägger äggen i. Äggen utvecklas till larver och sedan till arbetsbin. Drönarägg och drottningägg får annan mat som larver och blir därför olika arbetsbina.
Drönarna
Bina är viktiga för pollineringen av fruktträd, raps, ryps och andra odlade växter. Humlor är bättre pollinerare då det gäller bärodingar. klöver och vilda växter. Utan pollinering skulle växter, som är beroende av insekter för sin befruktning, inte kunna bära frukt, bär eller vilda växter. Drönarbina slängs ut ur kupan och dör.
Det största hotet mot bisamhällena är Varroa, Det är ett kvalster (ett spindeldjur som är en parasit och tar näring från värddjuret) som suger ut juice ur biet eller larven och biet eller larven dör av näringsbrist. Varroa fanns i Indien och bina där var immuna mot den, men sedan vandrade Varroa norrut och spreds över hela Ryssland, Europa och Amerika. Den gör stor skada på drabbade samhällen. De drabbade bina är så försvagade att dragbina, som finns utanför kupan, behöver dubbelt så lång tid att flyga och bära näring.än bin som inte är infekterade.
Man kan ta bort drottningen i några dagar och den lukt hon sprider (feromon) försvagas och gör att Varroa tror att bikupan är övergiven och låter då larverna utvecklas ifred. '
Man behandlar Varroa med myrsyra, mjölksyra, oxalsyra eller ättiksyra.
Man kan också använda mentol, eukalypton eller kamfer som är doftämnen som då förhoppningsvis lurar Varroakvalstret. Biodlaren behöver också vara noga då han/hon rengör bikuporna, förslagsvis med ånga eller att man bränner bikupan med eld (Men den får inte brinna upp förståss)
En annan tanke är att gå tillbaks och använda nordiska bin, istället för medelhavsbin och genom senare äggläggning, längre tid utan yngeltillväxt och mindre antal bin som övervintrar i kupan samt om bisamhället får äta sig mätta och övervintra med egen honung istället för med rörsocker, verkar hämmande på Varroa.
Ett annat fenomen som uppdagats och som börjat sprida sig är " Colony collapse disorder" som betyder att bina överger kupan. Främmande bin rövar inte honungen ur kupan - vilket är brukligt.
Biodlaren vet inte vart bina tagit vägen.
Man har ingen bra vetenskaplig förklaring, men arbetar efter olika teorier:
En av dem är att man använder ett nikotinliknande preparat för att bekämpa skadeinsekter . och nikotin får insekterna att tappa orienteringsförmågan.
En annan teori som vetenskapsmännen arbetar efter är att bisamhällena drabbats av ett virus.
Det finns fler teorier än de jag nämnt, men ingen har kommit upp med en hållbar förklaring ännu.
